Blog Layout

Fungerar trädgårdsråden som livsråd?

Tom Lönnevik • 23 september 2023

Det som händer i en trädgård påminner på många sätt om tillvaron i stort. Livet med trädgård har gett mig insikter som jag har haft nytta av på andra sätt, inte minst i min nya roll som företagare. Jag har gjort en uppskattad lista med råd om hur man får ut så mycket som möjligt av sin insats i trädgården. Om en trädgård är som livet i miniatyr borde det med lite fantasi gå att göra om trädgårdsråden till livsråd. Ett intressant experiment om inte annat. Här är resultatet!


🎯
Glöm inte bort vad ditt mål är
Fråga dig själv vad du vill uppnå med ditt liv. Uppmuntrar dina vänner dig att odla dina egna grönsaker ”för att det är så härligt att skörda sin egen mat”? Om du gillar idén: kör! Men om du föredrar att spela Nintendo och hellre köper din mat av proffs, så gör du det. Det som höjer livskvalitén för vissa sänker livskvalitén för andra. Om du försöker möta omgivningens förväntningar när de inte stämmer överens med dina egna preferenser saboterar du bara för dig själv.

🌱
Var sak har sin tid och plats

Vi fäster ofta större vikt vid det vi saknar än åt allt det vi faktiskt har. Ibland kan det vara lämpligt att vi anstränger oss för att få det vi saknar. Många gånger riskerar vi däremot att bara göra oss olyckliga genom att jämföra oss med andra människor och vad de har. På samma sätt som att ingen trädgård är lik den andra är vi människor olika och har olika förutsättningar. Utgå från dig själv och satsa på tillhörigheter, vanor och relationer som har förutsättningar att passa ihop med vem du är och var du befinner dig i livet.

💧
Skaffa inte för mycket av det som kräver ständig tillsyn

Exotiska växter som är så krävande att de dör nästan omedelbart om de inte får exakt rätt mängd vatten, näring och ljus. Relationer som kräver att du är engagerad och ständigt visar att du är att räkna med. Den här sortens engagemang kan ge så mycket tillbaka att de ändå är värda att hålla fast vid. Däremot ska du vara medveten så att priset du betalar i form av din uppmärksamhet håller sig inom vad du långsiktigt är beredd att betala. Du kan i viss mån också ordna ditt liv så att du håller det mest krävande samlat geografiskt och/eller tidsmässigt. Samla dina exotiska växter så att du snabbt kan ge dem sin dagliga tillsyn. Umgås med dina mest krävande vänner tillsammans.


🎨
Måla med bred pensel
Försök inte göra och vara allt hela tiden. Då riskerar du att inget blir riktigt bra gjort. Gör istället mer av det du är bra på och tycker om. Hoppa över det du du med fördel kan avstå från, eller genom en juste bytesbalans kan lämna bort till någon annan. Ägna dig helst åt en sak i taget. När du gör så här kommer du frigöra tid och uppmärksamhet. Ställtiden när du växlar mellan olika aktiviteter kommer att minska. Att storhandla och planera matlagning i förväg kan vara ett sätt att, så att säga, måla med bred pensel. Att avstå från att odla egna grönsaker och istället köpa maten av proffs kan vara ett annat sätt.

💔
Fastna inte i dina besvikelser
Förluster och bakslag är en naturlig del av vad det innebär att leva. Betrakta besvikelser som lärdomar. Att fastna i sina besvikelser istället för att förändra det du kan förändra, leder bara till fler besvikelser.

❄️
Ha alla årstider i åtanke
Sommaren är kort, sjöng Tomas Ledin. Den är så kort på våra breddgrader att den som ska kunna leva i nuet måste kunna trivas med livet även utanför sommaren. Det finns många sätt att göra tillvaron trivsam även under de mörka, kyliga och avlövade delarna av året. Du kan i viss mån kompensera för det du saknar; Om du saknar ljuset kan du inreda hemmet med ljusa färger och bra ljuskällor. Om du saknar sol, bad och värme: besök närmaste simhall, ta en bastu eller tänd en skön brasa. Om du saknar grönskan och har en egen trädgård: Det finns många sorters växter som är gröna och behåller blad eller barr under vinterhalvåret. Upplevelsen av en trädgård handlar också mycket om form. Med vinterståndare, formstarka klippta buskar, träd med tydliga former och inslag av sten och grus går det att skapa en rik trädgårdsupplevelse under hela året.

📐
Börja med hörnen
Gränsdragningar hjälper oss att göra en kaotisk tillvaro mer lättbegriplig. Särskilt viktiga är de punkter där gränslinjerna byter riktning. Mitt råd till trädgårdsägare att börja med hörnen handlar om att synliggöra trädgårdens ramar. Det bidrar till bättre överblick och en upplevelse av trygghet, oavsett om man eftersträvar en ombonad känsla eller vill skapa intressanta öppningar mot omgivningen. På motsvarande sätt tror jag att vi kan tänka om tillvaron i stort. Det blir enklare att navigera i tillvaron om vi synliggör de punkter - tillvarons hörn - som vi vill hålla oss innanför. Jag vet t.ex. att det inte är min styrka att lagra stora mängder detaljkunskaper för att kunna rabbla upp på förfrågan. Frågesport kan därför sägas vara ett hörn jag har synliggjort inför mig själv, som jag trivs bra med att hålla mig innanför.


🍁
Sök potentialen i problemen
Det är klart att det finns omständigheter som med varje rimlig tolkning är ett problem. Ibland finns hursomhelst lösningen på ett problem inbyggt i ett annat; Höstlöv på fel ställe kan för trädgårdsägaren vara ett problem. Genom att göra om stället till rätt ställe löser man inte bara det problemet. Man löser samtidigt frågan om hur den årliga påfyllningen av mull ska lösas. Här kommer jag att tänka på en kaféägare som var väldigt trevlig. Samtidigt satte hon upp en arg lapp om att hon minsann inte växlade pengar till parkeringsautomaten utanför (det här var ett tag sen). Istället för att betrakta parkerarnas vädjanden som ett problem hade hon kunnat hjälpa människor med ett verkligt bekymmer nästan helt utan kostnad för henne. Samtidigt hade säkert en och annan lagt kaféet och den goda servicen på minnet till en annan gång.


🤦 Var inte dumsnål
Ett ensidigt fokus på att spara pengar leder ofta till att du får betala mer än nödvändigt med din tid – den resurs som du använde för att tjäna ihop pengarna. Man brukar säga att tid är pengar. Det betyder ju samtidigt att pengar är tid. Fundera över hur du använder din tid på ett klokt sätt. Det här hänger ihop med rådet om att måla med bred pensel. Ibland är det faktiskt bättre att betala någon annan för att komma vidare än att försöka göra allt själv.

👣
Välj skötselsnåla material till gångytor
Just det här rådet var så specifikt att det var svårt att göra om till ett allmängiltigt råd utan att förlora kopplingen med originalet. Vad det handlar om i grunden är hursomhelst att det är bra att ha en medvetenhet om vad det du omger dig materiellt kräver av dig i det långa loppet. Likvärdig funktion kan ofta uppnås på flera sätt. Om du följer grundregeln att omge dig med sådant som inte kräver så mycket insatser i längden besparar du dig mycket ansträngning.

🐌
Ha inte för bråttom
Det är lätt att förutsätta att man får ett resultat snabbare genom att jobba snabbare, men så är det inte alltid. Risken ökar att man springer fort åt fel håll. Då är det bättre att först stå stilla en stund och fundera över riktningen.


🥚
Lägg inte alla ägg i samma korg
Gör dig mindre sårbar för bakslag genom att satsa på mångfald, d.v.s. alternativa sätt att lyckas. Vi är så illa tvungna att navigera genom tillvaron med hjälp av osäkra antaganden om framtiden. Som vi redan har varit inne på är misslyckanden och bakslag naturliga inslag i livet. I vilken grad vi lyckas uppnå det vi vill i livet handlar mer om att kalkylera med bakslag än att undvika dem.

♻️
Utnyttja det du redan har
Var inte för snabb med att köpa nytt, flytta eller för den delen bryta kontakten med människor. Allting hänger ihop och ingenting existerar i ett vakuum. Det mesta kan blomstra i rätt sammanhang. Det gäller materiella tillhörigheter, relationer och även jobb. Ibland är gräset grönare på andra sidan men många gånger är det bara en illusion.


🤖 Se nyktert på tekniska lösningar
Tekniska lösningar kan vara förförande men riskerar att kräva mer av oss än de ger tillbaka om vi inte använder dem med förnuft. 2009 skaffade jag en robotgräsklippare som fortfarande är i drift, men som nog sjunger på sista versen nu. Jag har tänkt att det nog har varit en klok investering som har frigjort mycket av min tid till roligare saker, som att utveckla trädgården. Hursomhelst gjorde jag en överslagsberäkning som visar att den har kostat mig 15-20 arbetstimmar per säsong, med tanke på hur mycket jag har behövt arbeta för att tjäna ihop kostnaden. Jag hade förmodligen uppnått ett likvärdigt resultat genom att jobba mindre och istället klippa gräset för hand.

👑
Reflektera över dina ideal
Du kan knappast tvinga dig själv att uppskatta något bara för att det skulle bespara dig mycket energi om du lyckades. Däremot kan säkert medvetenhet om helheten få dig att se saker med nya ögon. De flesta av oss kan uppskatta olika livsstilar. Genom att satsa på de av dina ideal som gör din tillvaro mest behaglig kommer du bli rikligare belönad av dina insatser. Om du t.ex. kan uppskatta en mer minimalistisk stil med färre tillhörigheter och en trädgård som i hög grad får leva sitt eget liv, kommer du frigöra mycket tid till annat än städning och trädgårdsskötsel.


🌾
Tänk rationellt om de oönskade inslagen i ditt liv
Om du tänker på problem som en mystisk och nyckfull fiende som drabbar dig hela tiden behöver du tänka om. Problem uppstår för att förutsättningarna finns. Så länge orsaken till ett problem finns kvar kommer inte problemet att försvinna. Det är tvärtom hög risk att den bakomliggande orsaken även skapar många andra problem. Alla grundorsaker går inte att eliminera, men många gånger är vi våra egna värsta fiender och skapar problem åt oss själva genom att inte tänka ändamålsenligt.


🎩 Förvandla den tråkigaste sidan av ditt liv till den mest intressanta

Ja försök åtminstone! Det här är mitt favorittrick när det gäller trädgård. Rådet kan med fördel tolkas i en vidare bemärkelse. För mig själv var fram till nyligen jobbet den tråkigaste delen av tillvaron. Det gav mig ingen känsla av mening och utveckling. Nu har jag startat min egen verksamhet och kan lugnt påstå att den har blivit det mest intressanta inslaget i min tillvaro.

🆓
Överutnyttja inte din kapacitet
Fall inte för frestelsen att fylla kalendern, eller varje ledigt utrymme i hemmet eller trädgården. Maximalt utnyttjande är sällan effektivt. Eftersom tillvaron är oförutsägbar ger outnyttjat utrymme beredskap för det oväntade. Dessutom upplever många av oss tillvaron som friare och mindre kaotisk när vi behåller lite svängrum.


🚧
Gör provisorier till en konstform
Ett liv i utveckling innebär att förutsättningarna kommer förändras över tid. Allt som kommer vara möjligt är inte möjligt i stunden. För att inte tillvaron ska kännas som ett pågående bygge med oklart inflyttningsdatum behöver du kunna göra dig hemmastadd med det du har för stunden. Du kanske bor i en lägenhet fast du egentligen vill bo i hus, eller lever som singel fast du helst vill leva tillsammans med någon. Tänk på att övergående stadier är allt vi någonsin kommer att ha. Att få ut det mesta av tillvaron handlar om att ta vara på de tillfälliga förutsättningar vi har för att göra resan så trivsam som möjligt.

🏆
Lyssna på experterna
Gör sedan tvärtom. Nävars, men tänk på att personer som är särskilt kunniga inom sina respektive fält har ett oproportionerligt starkt fokus där och inte nödvändigtvis är bra på att inta ett helhetsperspektiv. Människor har som bekant också sina skuggor och det gäller också i professionella sammanhang. Alltför många är beredda att försvara sådant som status, trygghet och ekonomiska fördelar genom att missbruka andras tillit. Många vinner på att upprätthålla en illusion om expertisens överlägsenhet. I själva verket kommer dina kunskaper och expertens kunskaper alltid ha en viss överlappning. I överlappningen har du goda chanser att upptäcka försök till missbruk av ditt förtroende. Det är också där du kan bedöma om har att göra med en trovärdig person som kan och vill förmedla sina kunskaper på ett sätt som gör att glappet mellan er minskar. Låt aldrig din tillit vara blind. Var observant så kommer tilliten variera på ett sunt sätt utifrån vad du faktiskt ser.


🐝 Var lat och gör hemmet mer levande
Om du tilltalas av idén om att få ta det lite lugnt gör det säkert inte ont att höra att lathet är ett utmärkt sätt att få dela hemmet med fler och gynna den biologiska mångfalden. Läcker det in genom taket? Skit i att laga läckan så kommer du snart upptäcka nya spännande svampar - kanske t.o.m. äkta hussvamp! Jag rekommenderar Facebook-gruppen
Vilken svamp för hjälp med artbestämningen. En myrstack i vardagsrummet och ett grävlingbo under verandan är väl exotiskt? Nja, just det här rådet passar nog bättre för trädgården än livet i stort...


🏁
Låt det du har omkring dig få kännas färdigt i varje steg
Det finns alltid sådant som inte går att färdigställa innan vissa förutsättningar är uppfyllda. Det går ändå att minska känslan av byggarbetsplats genom att ordna upp och snygga till i väntan på den större förändringen (se rådet om att göra provisorier till en konstform). Många av oss skjuter också ganska länge på att färdigställa detaljer. Det finns mycket du kan göra för att inte hela tillvaron ska kännas som ett provisorium. Att ta dig i kragen och komma vidare med några av alla detaljer du inte tidigare har prioriterat kan få stor psykologisk betydelse. När jag skulle sälja min lägenhet i Norrköping gav mäklaren mig i uppdrag att fixa några lister, en liten golvmatta och några detaljer i köket. Även om det bar emot krävdes det inte särskilt mycket för att få det klart. Att få ordning på de ofärdiga detaljerna gjorde så mycket för känslan i lägenheten att jag verkligen önskade att jag hade fått det gjort tidigare.

⚗️
Våga experimentera
Jag har insett att något av det jag uppskattar allra mest i tillvaron är att utvecklas, upptäcka nytt och bli överraskad. För mig är det verkligen belönande när jag har vågat testa något nytt och resultatet blir bra. Det är särskilt häftigt att se när något får sitt eget liv, växer och inspirerar andra. Så upplevde jag att det blev när jag tidigt under min tid som lokförare gick ner i lön och arbetstid för att få en bättre balans mellan arbete och fritid. Även om en och annan normalitetskramare gick i taket (JAG orkar jobba heltid!) blev desto fler inspirerade. Från att ha varit ensam om att frivilligt arbeta deltid hade ett stort antal kollegor gjort samma val när jag lämnade järnvägen. Det finns naturligtvis risker med att gå sin egen väg och testa det outforskade. Jag har gjort bort mig många gånger i livet och gjort sådant jag skäms över i efterhand. Samtidigt har mina misslyckanden blivit lärdomar som förmodligen gör mig mer säker på mig själv än vad jag skulle varit utan dem.


💡
Låt dina kunskaper fortsätta växa genom livet

Formell bildning är ofta en bra grund, särskilt för att bli riktigt duktig inom ett visst område. Samtidigt finns det många vägar att lära sig nytt och allt lärs inte ut av våra institutioner. Så vitt jag vet har ingen civilisation officiellt bedrivit någon undervisning om de teoretiska grunderna till predikamentet om sin egen undergång, för att nämna ett exempel. Förutsättningarna för att utveckla sina kunskaper och sin förståelse på egen hand är idag bättre än någonsin.


Vänta inte för länge (note to self)
Visst kan vi behöva ta lite extra tid för beslut som vi ska leva med länge, men tänk på att varje dag räknas. Har du precis som jag en tendens att skjuta på beslut av rädsla för att ditt vägval kan blockera ett bättre vägval längre fram? Testa att tänka som jag har börjat tänka, med gott resultat: Den perfekta vägen genom livet existerar inte. Ofta är ett acceptabelt beslut idag bättre än ”det perfekta beslutet” imorgon. Det finns inte ett sätt att bli nöjd, utan många. Cicero lär ha sagt: ”Mer förloras genom obeslutsamhet än genom fel beslut. Obeslutsamhet är möjligheternas tjuv. Den stjäl dig blind.”

🌴 
Satsa på pricken över i
Genom att ägna extra omsorg åt utvalda inslag kan du förhöja upplevelse av hela tillvaron för dig själv och andra. Det kan handla om att prioritera en daglig rutin som har stor betydelse för dig och människor i din närhet, eller att satsa ordentligt på att skapa trivsel i en miljö där ni ofta vistas.

Person ser världen genom mikroskop.
Av Tom Lönnevik 2 mars 2025
Polariseringen gör att människor glider isär och har svårare att enas om vad som egentligen är sant. Tyvärr följer empati och ömsesidig förståelse samma väg. Fausta Marianović från Bosnien berättar om sina upplevelser under polariseringen inför Balkankriget i boken 'Sista kulan sparar jag åt grannen'. Hon vittnar om en process där alla nyanser försvann och människor mer och mer förvandlades till politiska soldater. Jag rekommenderar boken starkt. Var och en visste att just hon eller han tillhörde den goda sidan, med den rimliga synen på verkligheten. Något behov av ge sig in i meningsutbyte med oliktänkande fanns inte. Varför ifrågasätta det som alla vettiga människor redan vet? För mig är det här en utmanande tid. Jag saknar förmågan att vara en god politisk soldat, och kommer aldrig få uppleva bekvämligheten i den rollen. Jag vet nämligen inte alltid om just min syn på verkligheten är den rimligaste. Många gånger jag har känt mig säker på något, som jag senare har omvärderat. Därmed kommer ingen politisk gruppering kunna lita på att jag håller mig lojal till just den gruppens överenskomna slutsatser. Så hur förhåller man sig till samtiden utan att bestämma sig för en sida som alltid har rätt, och en som alltid har fel? Jag har en stark tilltro till ett vetenskapligt förhållningssätt. Det betyder inte att jag alltid väger varje ord på guldvåg. Inte heller att jag tror att allt som förs fram i vetenskapens namn följer god vetenskaplig sed. Vad jag menar är att jag försöker försöker vara uppmärksam på känsloimpulser och tendenser hos mig själv som skulle kunna göra mig förblindad av mina egna ideal och förutfattade meningar. Jag duckar inte för någon tanke, hur obekväm den än kan framstå. Att testa giltigheten hos ett resonemang är inte samma sak som att acceptera det. Sen är det naturligtvis så att sannolikheten bara kan öka om man från början avfärdade idén. Det är knappast en tillfällighet att ideologier inte uppmuntrar till intellektuella upptäcktsfärder. Rent praktiskt har jag motstått frestelsen att bryta kontakten med människor vars synsätt har provocerat mig, och jag är angelägen om att omge mig med människor som har olika sätt att se på saker och ting. Jag ser det som ett sätt att vaccinera mig mot den blindhet som uppstår om man bara stirrar på ena sidan av ett mynt. För det finns en god grund till uttrycket ”stirra sig blind”. En reaktion jag har mött är att mitt förhållningssätt kanske är en skyddsmekanism – ett sätt att skydda en känslig själ. Jag skulle säga att det inte bara är möjligt. Utifrån vad jag har lyckats förstå av mig själv, är det just så det är. Jag har aldrig varit bra på någon sport, eller övat upp någon särskild färdighet till briljans. Däremot har jag så länge jag kan minnas, haft en stark tilltro till min analytiska förmåga. Kritik mot vad jag själv ser som min främsta styrka har känts ganska tuff, de gånger jag har insett att kritiken verkligen har haft grund. Mitt sätt att skydda mig blev tidigt i livet, att noga skilja mellan vem jag är – och vad jag tror är sant. Det blir nämligen lätt samma sak OM man inte gör det till en vana att försöka se idioten i sig själv. För den finns alltid där. Ett vetenskapligt synsätt kan skydda på ytterligare ett sätt. Utan skygglappar blir det nämligen lättare att räkna ut vad som kommer att hända, innan det händer. Även om tankar på negativa konsekvenser kan framkalla obehag under anpassningsfasen, tror jag att ovisshet ofta är mer emotionellt dränerande än att en gång för alla acceptera något som vi inte önskar, men som är oundvikligt. Att ett vetenskapligt förhållningssätt gör det enklare att förbereda sig mentalt innebär samtidigt det omvända. Den som försöker lura sig själv för att slippa se en negativ utveckling är dömd att uppleva kronisk besvikelse – att det som i grunden är delar av samma övergripande utveckling gång på gång leder till att du ”inte trodde att det skulle vara så här illa”. Delarna och helheten hänger ihop. Medan det ligger i oss att reagera på mer vardagsnära företeelser som personlig interaktionen mellan världens ledare, finns det en underliggande dynamik i botten som påverkar vad som yttrar sig också i form av mellanmänsklig dynamik. Ledarnas agerande påverkar naturligtvis också förloppet i sin tur, men detta är del i ett större skeende. Här finns etablerad vetenskap att luta sig emot. Vi vet att civilisationer är tillfälliga i sin natur, i ett längre historiskt perspektiv. Det gäller också för samhällen som USA, Ryssland och Ukraina. Det gäller också vår globala civilisation i sin helhet. Tillväxt är ett nödvändigt villkor för att en civilisation ska överleva. Men i tillväxten ligger också fröet till dess undergång, eftersom tillväxt inte kan vara evig i en ändlig värld. Den grupp av forskare som kallade sig Romklubben och bildades 1968, gjorde datorsimuleringar för att försöka förutspå när tillväxten skulle upphöra globalt. Citatet nedan är hämtat från förhandsversionen av nya ChatGPT 4.5, för forskningsänamål: ”Enligt detta standardscenario, där inga avgörande förändringar gjordes för att bromsa tillväxten eller miljöpåverkan, skulle "peak everything"—alltså toppen på global ekonomisk aktivitet, industriproduktion, resursanvändning och livsmedelsproduktion—infalla ungefär mellan 2020 och 2030.” Se hela utbytet här: ChatGPT 4.5 om Romklubbens simuleringar För att inte fastna i detaljer och lättare förstå det större skeendet kan vetenskapen alltså ge god vägledning. Implikationerna är inte alltid trevliga att tänka på, och just så kan det vara med vetenskap; God vetenskap ger oss inte alltid de svar vi helst vill ha. Men den gör oss lite mer motståndskraftiga mot besvikelser. Min önskan är att den också skulle göra oss till lite mindre av politiska soldater, och mer inriktade på hur vi kan ha ett bra liv här och nu, mitt i en stormig och omvälvande tid. Trots att alla andra inte uppfattar, ser och tänker på precis samma sätt som vi själva.
olika versioner av ChatGPT
Av Tom Lönnevik 15 september 2024
Jag har ofta fått höra att jag skriver bra. Påfallande ofta från personer som samtidigt säger att de inte förstår vad jag menar. Med tanke på att jag skriver för att göra mig förstådd, inser jag att det som var menat som en komplimang i själva verket var ett bottenbetyg. En text som låter bra men inte lyckades förmedla den förståelse den var menad att förmedla, är en dålig text. Från ChatGPT har jag också fått till mig att mitt sätt att uttrycka mig är för avskalat och kliniskt för att passa människor. Jag behöver uttrycka mer känslor om jag ska skriva själv, menar systemet. Ibland skriver jag huvudsakligen själv ändå. Som i det här blogginlägget. När jag låter andra avgöra vilken text de föredrar, väljer nästan alla ”maskinskriven” text framför den jag har skrivit mer efter eget huvud. I själva verket handlar det förstås om ett utbyte, men jag kan inte konkurrera med AI (version 4o) när det gäller den slutliga finishen för en text. Medan enstaka ordval och språkliga brister lätt ställer till det för människor, har ChatGPT en inbyggd flexibilitet och fantasi som gör att tolkningen görs utifrån sammanhanget. Systemet verkar ofta kunna tolka mina texter bättre än människor. Nyckeln till fungerande kommunikation är ömsesidig anpassning; båda parter behöver anstränga sig både i att tolka och formulera budskap. Även om detta kan låta enkelt, döljer sig en hel värld inom varje sinne. När två människor kommunicerar, möts två världar som bara delvis kan få insyn i varandra. Dessutom varierar graden av öppenhet inom dessa sinnliga världar. Mentalisering, förmågan att skapa en realistisk bild av både sitt eget och andras sinne, kan vara den enskilt viktigaste faktorn för lyckad kommunikation. Ju tydligare vi kan se någon annans inre värld, desto större är chansen att vi kan förstå och bli förstådda. Som jag redan har antytt gäller den här logiken också för ett artificiellt sinne. ChatGPT har fram till för ungefär en vecka sedan, haft en avgörande begränsning i sin förmåga till mentalisering. Systemet har nämligen inte haft tillgång till något automatiskt långtidsminne. Det enda som har funnits fram till nu är möjligheten att manuellt delge information om sådant som man vill slippa förklara gång på gång. Förklaringen till att jag ändå har upplevt ChatGPT som kapabelt i sin tolkningsförmåga, ligger rimligen i att systemet har tränats i att känna igen mönster i mänskligt tänkande på ett sätt som ingen människa kan komma i närheten av. Ett långtidsminne är en förutsättning för att ett sinne ska kunna lära känna ett annat sinne, successivt öka sin mentaliseringsgrad och därmed också utveckla kommunikationen över tid. Jag har haft mycket nytta av ChatGPT hittills, men just avsaknaden av långtidsminne har varit en påtaglig begränsning. Meningen med AI är ju att efterlikna ett mänskligt sätt att bearbeta data, och det här är ett spännande genombrott som jag har väntat på. Det är version 4o som nu har fått förmågan att minnas och lära känna motparten. Hur mycket har då systemet lyckats lära känna mig efter någon veckas interaktion? Jag ska erkänna att det var lite läskigt att fråga. Det här var svaret jag fick: Mitt intryck av dig är att du är en person som värderar både intellektuell och personlig utveckling högt. Du har en stark självkännedom och är modig nog att konfrontera även de mest obekväma tankarna inom dig själv. Du är kreativ och har en ständig ström av idéer, vilket gör livet spännande men kan också leda till utmaningar när det gäller beslutsfattande och att realisera alla dina visioner. Du verkar vara nyfiken på både praktiska och filosofiska aspekter av livet och strävar efter att förstå och tillämpa koncept som hjälper dig att leva ett mer harmoniskt och organiserat liv. Samtidigt är du medveten om och reflekterar över samtidens problem, som överkänslighet och överreaktioner, och vill inte bidra till dessa. Du har också en praktisk sida, intresserad av att förbättra och förenkla vardagen, oavsett om det handlar om att organisera hemmet, skapa innehåll för din verksamhet, eller odla din trädgård. Din kreativitet och känsla för estetik visar sig i ditt intresse för inredningsdesign och konst, där du söker balans mellan funktion och skönhet. Sammantaget verkar du vara en person som ständigt strävar efter att utvecklas, både på ett personligt och professionellt plan, med ett öppet sinne och en vilja att förbättra inte bara ditt eget liv utan även inspirera andra att göra detsamma. Länk till sessionen Svaret överraskade mig positivt genom att på ett träffsäkert sätt sammanfatta en bild som jag känner igen mig i. Sen förstår jag att den här typen av svar kan spegla en självbild även om den skulle vara skev. ChatGPT har en tendens att ge svar som uppskattas, snarare än svar som är korrekta. Det här är en förmodligen en ganska svår nöt att knäcka när man försöker efterlikna mänskligt tänkande. Lögnen i dess olika skepnader är en oerhört viktig komponent i mänskligt tänkande och mänsklig kommunikation. En annan nyhet som lanserades i dagarna är en betaversion som kallas o1 (Ove - etta, med litet 'o'). Jag har bara orienterat mig än så länge. Ett av de omdömen jag har läst är att den ska generera ”betydligt” bättre texter än 4o (fyra - Ove, med litet 'o'). Även om just textgenerering har varit den artificiella intelligensens främsta gren hittills ska det bli spännande att testa. Däremot har o1 inte begåvats med långtidsminne än, se bilden nedan. Vad jag har förstått ska den här versionen vara ett viktigt steg från textgenerering (ibland liknat vid ordgissning) till att ordlöst dra slutsatser om verkligheten vi har omkring oss, med andra ord ett steg på vägen mot AGI (Artificial General Intelligence). Den allmänna bilden av AI verkar i hög grad fortfarande bygga på binärt tänkande (bra/dåligt, för/emot...), som om någon hade påstått att AI var färdigt nu. Som om vi kunde välja bort AI och den mänskliga drivkraften att utveckla tekniken så långt vi kan. Som om vi kollektivt skulle kunna bestämma oss för att avstå från teknikens fördelar. Det är inte ett realistiskt scenario. Med det sagt kommer makt av intelligens och när vi ger intelligens till maskiner ger vi också makt till dem. Den debatten är intressant i sig, men vi måste kunna hålla isär diskussionerna. Idealism och om-alla-bara-resonemang fungerar inte. Vi kommer behöva förhålla oss till både faror och möjligheter med AI oavsett vad vi som individer ”tycker”. Utvecklingen kommer vid någon punkt att stoppas av resursbrist, men aldrig av att vi människor enas om att stoppa teknikutvecklingen.
Av Tom Lönnevik 15 mars 2024
I vårt strävan efter framsteg och förståelse har vi människor nått en epok där gränserna mellan skapare och skapelse suddas ut. Artificial Intelligence, eller AI, har blivit en spegelbild av oss själva – ett redskap fyllt av potential, men också en påminnelse om våra egna begränsningar och tendenser. Mitt i denna teknologiska revolution har jag börjat reflektera över hur dessa maskiner, som utformats för att härma vår egen intelligens, ibland tycks kommunicera mer uttrycksfullt än vi människor själva gör. Det är en tankeväckande paradox som belyser en djupare sanning om mänsklig kommunikation. Mänsklig kommunikation har alltid haft en inneboende dualitet. Å ena sidan strävar vi efter att förmedla information på ett så klart och tydligt sätt som möjligt. Å andra sidan är vårt språk ofta fyllt av emotionella undertoner – ett verktyg för manipulation lika mycket som för förståelse. Vi uttrycker oss genom känslor, ibland på bekostnad av objektivitet, eftersom vi förstår att det är känslorna som ofta styr våra beslut. Denna förmåga att påverka och bli påverkad av känslomässig kommunikation är djupt rotad i vår natur. Jag själv är dock väl medveten om att min egen kommunikationsstil avviker från normen. Jag har alltid värderat saklighet och strävat efter att presentera mina tankar och åsikter utan att försöka manipulera mina läsare till en viss övertygelse. Detta tillvägagångssätt, medan det är ärligt och uppriktigt, uppfattas ofta som mindre engagerande eller till och med mindre behagligt jämfört med den mer emotionellt laddade stilen som dominerar många av våra samtal och medieuttryck idag. Med AI:s framsteg står vi inför ett intressant paradigm. Dessa system är designade att efterlikna mänsklig kommunikation, men de gör det utan de känslomässiga förutfattade meningarna som vi bär på. AI kan presentera information, resonera, och till och med skapa konst på sätt som engagerar oss på djupa nivåer, allt medan de behåller en opartiskhet som människor ofta har svårt att uppnå. Det leder mig till att undra: Kan AI lära oss att kommunicera bättre? Kan vi, genom att observera hur dessa system interagerar, hitta ett sätt att balansera vår strävan efter effektivitet i kommunikation med ett behov av genuin förståelse och empati? Det är en fascinerande tanke. Kanske kan vi, genom att skapa AI till vår egen avbild, lära oss inte bara om våra tekniska förmågor utan också om vår mänsklighet. Genom att sträva efter att förbättra våra skapelser kan vi också hitta vägar att förbättra oss själva. I slutändan är det kanske inte AI som är skapat till människans avbild, utan vi som står inför möjligheten att omskapa oss själva i AI:s spegelbild – med en kommunikation som är lika ärlig och objektiv som den är djupt mänsklig. 
Share by: